Skinnarpstur igen.

publicerat i Vardagliga saker.;
God morgon! :). 
 
Idag ska jag och mamma ut till Skinnarp och fortsätta städa ur ännu mer. Det går riktigt sakta framåt, men jag antar att det får ta tid. Vi har en massa bröte där ute. Känns skönt iaf, att rensa ur en massa skit. 
 
Jag ska även planera upp min tågluffningen, göra en budget för snart börjar jag visst jobba på riktigt, och då är det skönt att ha min resa som motivation då jag ska bara jobba hela sommaren. Det ska bli jätteroligt att vara i receptionen, men när det är fina dagar i sommar känns det kanske lite segt att vara inne och jobba. Då behövs motivation att jag ska resa i höst, att jag ska upptäcka en mängd nya platser och hoppas jag på att hälsa på mitt andra hem. 
 
Vår fyrhjuling har varit slut på kylvätska, så vi har inte kunnat köra så mycket men nu har min fina far fixat det så då ska jag ta en tur idag när vi ändå ska ut till Skinnarp! 
 
Ett mysigt ställe ute i skogen. 

Rötter i våra liv!

publicerat i Sådant som berör.;
"Alla vägar som vi åkt, alla människor som vi mött, alla platser som vi sett, dem är rötter i våra liv".
 
Ibland längtar vi tillbaka till vad som en gång var. Längtar tillbaka till en speciell resa vi gjorde, ett visst kompisgäng vi hade eller någon rolig händelse. Minnen är något hel fantastiskt, att vi får leva och minnas både bra och dåliga saker vi varit med om. 
Ju längre du varit borta, ju mer det har betytt för dej desto längre tid tror jag det tar att acceptera faktutmet att det är borta. Att det är dags att gå vidare. 
Om du har en bra tid, njuter av resan du gör, människor du träffar kommer dej nära, blir det svårare att säga hejdå. Det blir svårare att lämna det bakom sig. Ibland önskar jag att det skulle vara lättare att lämna det bakom sig, att inte längta tillbaka så mycket. Men när vi gör det, när vi saknar någonting så det gör ont inom oss, då betyder det att vi hade det bra. Det betyder att jag hade ett bra år i USA. Det betyder att resan du gjorde förra veckan var lyckad. 
 
En kompis sa en gång till mej; "Jag är bara inte van vid att sakna någon. Jag har inte växt upp eller blivit uppfostrad så". Jag blev lite paff, undrade hur någon inte kan sakna? Men svarade "när jag saknar någon, är det ett tecken på att jag tyckte om att umgås med personen. Att jag gillar att vara hen nära." 
 
Saknad och längtan tillbaka är två jobbiga känslor. När man längtar tillbaka så det är svårt att fokusera på nuet. När man saknar någon så mycket att hjärtat värker. Varje låt man hör, varje film man ser, varje ord man säger påminner om den personen. När längtan är så stark att bara få komma tillbaka, bara kramas en sista gång. Längtan tar över nuet, gör det svårt att njuta av tillvaron, för vi önskar så att vi var tillbaka på just den där dagen. Tänk när jag gjorde det här, tänk när vi var där.
 
Men utan saknad. Utan längtan. Vad är vi då? Jag saknar min bästa vän. Det är jobbigt, att inte ha henne nära mej. Men när jag saknar henne, så det gör ont, då vet jag också att vår vänskap är på riktigt. Att vi lyckas hålla kontakt trots avståndet. När vi längtar efter någon, låter längtan oss veta att det är den personen vi vill vara med. Den platsen vi vill åka till. 
 
Allting vi har varit med om, finns inom oss. När livet valt en tuffare väg har vi blivit stärkta. När livet varit en dans på rosor har vi skaffat oss minnen för livet. När vi behöver skiljas från någon inser vi vad vi egentligen vill. När vi åker iväg, lär vi oss saker om oss själva, vi lär oss vad som är viktigt för oss och vem som är viktig för oss. 
 
Och jag tror det är vad minnen handlar om. Vissa saker får vi helt enkelt gå vidare ifrån, acceptera att det nu är en del av vårt förflutna. Andra minnen, kanske med människor som står oss allra närmast, får oss att tänka om och välja en annan väg i livet. 
 
 

Möten med nya människor.

publicerat i Vardagliga saker.;
Gamla männsikor är så trevliga! 
 
Var ute och gick med hundarna på en långsväng och gick förbi en tant som hängde ut mattor på balkongen. Vi hälsade på varandra (jag har alltid varit sådan som hälsar även på främlingar, men här i Sverige är det mestadels äldre personer som hälsar tillbaka). Jag sa hur härligt det var med vädret när solen var framme. Från något så enkelt inleddes en hel konversation om allt möjligt. Vi kom in på att prata om resor, ungdomar, jobb, plugg. Allt möjligt. Efter någon kvart önskade hon mej lycka till i framtiden med mina resor. 
 
Hur mysigt är det inte att möta nya människor? Jag träffar kanske aldrig kvinnan igen, men jag har fått med mej något utav att prata med henne. Hon har lärt mej något, även om jag inte ser det nu så ser jag det om ett år, eller fem år. 
 
Jag älskar att prata med främlingar. "Främlingar är vänner du ännu inte känner."